The Expert blog
Expertinlägg: Claudia Wörmann, boendeekonom SBAB
Hej!
Jag blev väldigt glad när jag fick frågan från Samtrygg att skriva här. Jag arbetar som boendeekonom på SBAB. Boende och bostäder har varit mitt yrke i lite olika roller sedan i början av 2000-talet. Det finns få mer engagerande och intressanta branscher än de som fokuserar på bostäder. Kanske handlar det om att boendet och bostaden är något de allra flesta kan relatera till. Eller så ligger intresset i det faktum att bostadsaffären, hur den än ser ut, befinner sig i ett fascinerande gränsland mellan det rationella och emotionella. Det rationella i att kalkylen håller för bostaden, och det känslomässiga som täcker in att man också ska trivas i bostaden.
Det finns ett stort allmänintresse för bostadsmarknaden, som jag bestämt tror är mer intensifierat i Sverige. En delförklaring ligger i att vi är hänvisade till våra bostäder en mycket större del av året än i exempelvis medelhavsländerna. Till viss del kan man alltså säga att vädret och våra breddgrader samverkar till att intresset för våra bostäder är så stort. Vi matas ständigt och jämt om hur att renovera smartast, inreda snyggast, renovera effektivast och lite beroende på årstid får vi även tips på bästa sättet att få ordning på trädgård och balkong.
Intresset har tilltagit i takt med att vi också fått en bättre standard på våra bostäder. Jag brukar ta en kvinna i min släkt och tänka på henne och på vad hon hann uppleva under sina nära nog 100 år. Ja hon hann faktiskt nästan fylla hundra år i år innan hon gick bort. Hon och hennes vänner växte upp under en tid när man fortfarande pratade bostäder och såg på bostäder utifrån facilitet, hon och hennes vänner hann uppleva att den öppna spisen ersattes av element, att utedasset blev WC och att hemmen blev moderna, täta och tryggare och att den gnisslande pumpen blev utbytt mot kranar med rinnande vatten. Vilken utveckling! Den generationen fick också se hur föreningslivet gradvis utarmades och att färre och färre människor kom på kyrkkaffet.
Nu har vi tack och lov en bra standard på våra bostäder, så pass att vi istället för att prata facilitet faktiskt kan prata bostäder utifrån identitet. Visa mig ditt hem och jag vet vem du är, eller snarare kanske vem du vill vara. Bostaden, adressen och inredningsstilen har blivit ett sätt att kategorisera varandra med. Vi kan också fritt kolla runt hos andra, kanske förfasas över grälla tapeter och utdaterade soffor, men också inspireras hos den som ska sälja eller hyra ut. Bakom skärmen är man anonym, på både gott och ont.
Om Linnea och hennes vänner samlades och avhandlade livets och traktens viktigheter (läs skvallret) vid någon föreningssammankomst eller till sju sorters kakor och kaffe i kyrkans regi så pratar vi istället bostäder. Vi behöver ett kitt som för oss samman och jag tror att samtalet om bostaden faktiskt har den funktionen – för vem har inte pratat klickgolv och högblanka luckor i köket, vad Riksbanken planerar att göra, vad grannen fick för sin bostad och hur mycket priserna förändrats på gatan, med både släktingar, vänner, kollegor och ytligt bekanta.
Till skillnad från förr, innan 1995, har vi också nu en mycket större möjlighet att ta del av information på nätet. För den vetgirige finns information om priser, förmedlingstider och antal bostäder till salu. Vidare kan vi nu bevaka Riksbankens beslut med Stefan Ingves i spetsen, kan följa hur räntan bedöms utvecklas och hänga med i den allmänna diskussionen om vart ränta, politiska beslut och psykologiska faktorer bedöms påverka bostadsmarknaden.
Och det får bli mitt avslutande tips, håll dig väl informerad om vart bostadsmarknaden är på väg, det är extra viktigt i dag,
Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB
